Secale cereale

Secale cereale

Rågar (Secale) är ett släkte i familjen gräs. 

Secale cereale

Secale cereale är det vanligaste råget och den absolut viktigaste rågen i odling idag.

Råg är en ett- eller tvåårig växt som blir drygt en till en och en halv meter hög. Dess korn sitter i ett tvåsidigt ax och varje korn omsluts av ett skal som bär på sträva borst som alla är ungefär lika långa (jämför med kornets borst).

Historia


RågRåg är en av ett antal arter som växer vilda i centrala och östra Turkiet och intilliggande områden. Domesticerad råg

förekommer i små mängder på några neolitiska platser i Turkiet, men är annars virtuellt frånvarande från arkeologiska utgrävningar fram till bronsåldern i centrala Europa, runt 1800-1500 f.Kr. Det är möjligt att råg kom österifrån från Turkiet som en mindre tillsats i vete, och var bara senare odlad enskild. Även om arkeologiska bevis har funnits för rågen i Romarriket längs Rhen, Donau och på brittiska öarna avfärdade Plinius den äldre rågen som en "väldigt fattig mat, och tjänar bara att avvärja svält." Sedan medeltiden har råg odlats utbrett i Centrala och Östra Europa, och är det huvudsakliga brödsädesslaget i många områden öster om den Fransk-tyska gränsen och norr om Ungern.

Teorier om mycket tidigare odling, i den mesolitiska platsen Tell Abu Hureyra i Eyfrats dal i norra Syrien, är kontroversiella. Kritiker pekar på inkonsekvenser i kol-14-metoden. 

Odling

Råg kan sås både på lerjord och sandjord och är mycket tålig när det gäller torka och låga pH-värden. Konkurrensförmågan mot ogräs är mycket hög. Såddjupet ska vara på ungefär 3 cm. I Sverige ger råg ca 5600 kg/ha. 

Höstråg är alla olika sorters råg som odlas på hösten för att erbjuda grundskydd för vintern. Rågen växer faktiskt varje varmare dag på vintern, när solstrålar temporärt tar plantan över fryspunkten, även om det fortfarande finns ett snötäcke. Det kan användas för att minska tillväxten av vinterhärdiga ogräs, och kan antingen skördas som en bonusgröda eller plöjas ner direkt i marken på våren för att erbjuda mer organisk massa för påföljande sommars grödor. Det används ibland i vinterträdgårdar.

Råg

Fram till slutet av 1920-talet var rågen vårt viktigaste brödsädesslag. Den totala rågskörden i Sverige har varierat mellan drygt 670 000 ton år 1921 och 73 000 ton år 1963. På Jordbruksverkets webbplats publiceras årligen statistik om hektar- och totalskördar av råg i det Statistiska meddelandet JO 16 SM Skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall.

Den areal som odlats med råg i Sverige har minskat betydligt under 1900-talet. Mellan åren 1919 till 1999 minskade rågarealen från drygt 372 000 till cirka 25 000 hektar. På Jordbruksverkets webbplats publiceras årligen statistik om arealen som odlas med råg i det Statistiska meddelandet JO 10 SM Jordbruksmarkens användning. I Eurostats databas publiceras statistik om rågskörd och rågareal i Europa under kategorin Agriculture och underkategorin Regional Agriculture Statistics. I FAO:s databas publiceras statistik om rågskörd och rågareal i världen under kategorin Production och underkategorin Crops.

Användning

Knäckebröd

Råg odlas främst som brödsäd för framställning av rågmjöl (som i sin tur bakas till rågbröd), rågflingor och rågkross. Det används också till att framställa rågöl och rågwhisky. Rågbröd, däribland pumpernickel, är vanligt förekommande i norra och östra Europa. Råg används också till att tillverka knäckebröd. Rågmjöl har en lägre gluteninnehåll än vetemjöl, och innehåller en högre mängd kostfiber. Några andra användningsområden är alternativmedicin i flytande form, känt som rågextrakt. Ofta marknadsfört som "oralmat", är rågextrakt en vätska som tas från råg och liknar vätskan som tas från vetegräs. Dess fördelar sägs vara ett starkare immunförsvar, ökad energi och allergimotstånd, men det finns inga bevis för det. Råg verkar också kunna förebygga prostatacancer.