Vetesläktet (Triticum) är ett släkte gräs med ca 20 vildväxande och odlade arter. Det har sitt ursprung i den Bördiga halvmånen i Medelhavsområdet och västra Asien, men odlas nu över hela världen.

Enkornsvete (Triticum monococcum) började odlas för minst 10 000 år sedan, och nu är vetet jordens mest odlade sädesslag med ca 700 sorter. 2007 låg världsproduktionen på 607 miljoner ton, vilket gjorde det till det tredje mest producerade sädesslag efter majs och ris. Globalt sett är vetet den ledande källan till protein från grönsaker i människans föda, och har högre proteininnehåll än både majs och ris, de andra större sädesslagen. Vete används mer till mat än majs, då mycket av majsen används som djurföda.

Vete var en huvudfaktor för framväxten av stadsbaserade samhällen i civilisationens vagga, då det var en av de första grödor som lätt kunde odlas storskaligt, och hade dessutom fördelen att det gav en skörd som gav lång förvaring av mat. Vetekorn är en stapelvara som används för att göra mjöl till jästa, platta och ångbakade bröd, kakor, biskvier, tårtor, frukostflingor, pasta, nudlar, couscous och för jäsning av öl och andra alkoholhaltiga drycker eller biobränsle.

Triticum aestivum

Triticum aestivum är den vanligaste vetearten och den absolut viktigaste vetearten i odling idag, och det finns ett stort antal sorter anpassade för olika odlingsförhållanden.

Odling och Användning

Vetet är ettårigt och odlas över hela världen, framför allt för de stärkelserika frönas skull. Fröna har flera användningsområden, framför allt som mat, men också som djurfoder och bränsle. Som bränsle kan den både tjäna direkt genom förbränning eller efter jäsning och utvinning av etanol. Som mat kan vetet användas som det är, i mald form (mjöl) till bakning och som utvunnet veteprotein. Vetekornet innehåller gluten.

Vetet ger 6 300 kg/ha (Höstvete) till 4 400 kg/ha (Vårvete) i skörd i Sverige. Det som skiljer vår- och höstvete är när på året det sås. Ofta lämpar sig dock en typ av vete inte för sådd under båda perioderna.